Biologisk mångfald


Visste du att...

  • Av de 7 616 djurarter som identifierats av FAO beräknas 1 491 vara utrotningshotade.
  • I genomsnitt beräknas två arter dö ut varje vecka.
  • Över 70 procent av människans livsmedel kommer från endast 12 växtarter. 4 arter (ris, majs, vete och potatis) står för över 50 procent av livsmedelstillgången.

Biologisk mångfald definieras enligt Riokonventionen (The UN Convention on Biological Diversity) som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår. Detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Den biologiska mångfalden inbegriper allt liv på planeten och kategoriseras generellt i tre dimensioner:

  • Genetisk diversitet eller den totala genetiska mångfalden hos individuella växtarter, djurarter och mikroorganismer.
  • Artdiversitet eller variationsrikedom av arter på hela planeten eller inom ett visst ekosystem eller geografiskt område.
  • Ekosystemdiversitet eller mångfald av ekosystem, habitat och ekologiska processer på jorden eller inom ett specifikt geografiskt område Biologisk mångfald och de otaliga funktioner den möjliggör är en grundförutsättning för mänsklighetens överlevnad och välmående.

Jordbruket kan gynna den biologiska mångfalden

Idag används mer än en tredjedel av marken i de flesta av världens länder till jordbruk. Jordbruk som utövas inom ramen för en hållbar utveckling stödjer ekosystemets funktioner och hjälper till att bevara kvalitén på vatten, underlättar avfallshantering, bidrar till återfuktning av jorden och pollinering. Ett hållbart jordbruk bidrar också till spridningen av vilda och utrotningshotade växters utsäde och kontrollen av erosion. Det kan även utgöra vattenreserver för växt- och djurarter under perioder av torka.

Flera djurpopulationer som behövs för jordbruket, som till exempel pollinerande insekter, kräver olika typer av bosättningar för att kunna överleva. Därför ligger det i jordbrukarens intresse att bevara biologisk mångfald. En jordbrukare har allt att tjäna på att bevara diversifierade markområden, som buskar och snår, för att underhålla den biologiska mångfalden i området.

Jordbruket bidrar till att underhålla och utöka kunskapen om biologisk mångfald. I olika kulturer världen över har vi fått och kommer att fortsätta att få en stor del av kunskapen om biologisk mångfald genom att bedriva jordbruk och skörda naturliga skördar. Kunskapen om biologisk mångfald borde användas i större utsträckning, exempelvis i skolundervisning, för att förstärka allmänhetens kunskap om ekologi.

Den biologiska mångfalden är hotad

Modernt jordbruk, skogsbruk och fiske utgör också stora risker för den biologiska mångfalden. Hoten mot den biologiska mångfalden är komplexa och ofta indirekta. De kan också förstärkas av varandra. Som exempel kan nämnas expansion av betesmark och monokulturer i ekologiskt känsliga områden som Amazonas som bidrar både direkt till förlust av biologisk mångfald genom till exempel habitatdegradering och indirekt genom klimatförändring.

På grund av moderniserat jordbruk, miljöförändringar och ökande befolkningstäthet minskar den biologiska mångfalden inom jordbruket. Sedan jordbrukets början har världens bönder utvecklat cirka 10 000 växtarter för användning till mat- och foderproduktion. Idag är det bara 150 växtarter som förser större delen av världens befolkning med mat. Ris, vete, majs och potatis står för mer än 60 procent av den näring som vi får från växter idag.

Den genetiska sårbarheten hos de arter vi använder idag kan exemplifieras av det hot som den kommersiella bananproduktionen står inför. Alla de fem kommersiella banansorter som produceras och säljs idag kommer ursprungligen från en variant och alla fem har problem med en svampsort som kallas "svart sigatoka".

Internationella fördraget om växtgenetiska resurser för mat och jordbruk

I november 2001 godkändes det Internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk av FAO:s medlemsländer. I juni 2004 trädde det i laga kraft efter att hundra medlemsstater skrivit på fördraget. Fördragets främsta mål är att se till att växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk finns bevarade och används på ett hållbart sätt. Fördelarna av de växtgenetiska resurserna ska också vara jämlikt fördelade och finnas tillgängliga oavsett om man kommer från ett höginkomstland eller låginkomstland, eller oavsett om man är forskare eller bonde. Låginkomstländerna behöver stöd med kunskap och resurser för att det internationella fördraget ska uppfylla dessa mål.

I samband med Världshungerdagen 2006 skrev FAO på ett avtal med ett flertal internationella forskningscentra om jordbruk som har samlingar med cirka 600 000 prover av världens viktigaste genetiska resurser för livsmedel och jordbruk. Forskare och jordbrukare får tillgång till dessa under standardiserade villkor och kan dra fördelar av dess användning. ”Samlingarna representerar en faktisk investering av det internationella samfundet. Det är ett globalt kapital som nu alla kan dra nytta av”, hävdar FAO:s generaldirektör Jacques Diouf.

”Länder världen över kommer att behöva dessa samlingar för att kunna reagera på miljöproblem, såsom klimatförändringar och okända växtsjukdomar, för att kunna mätta en snabbt växande befolkning”, påpekade FAO:s generaldirektör Jacques Diouf i samband med Världshungerdagen. ”Generna är byggstenar för utvecklingen av nya växtsorter som är bättre anpassade efter våra behov och till de inskränkningar som vårt ekosystem ställer."

Nytt globalt frölager på Svalbard

För att bevara den biologiska mångfalden av de växter som förser oss människor med livsmedel har FAO tillsammans med Biodiversity International och Consultative Group on International Agricultural Research (CGIAR) startat Global Crop Diversity Trust. Dess syfte är att skapa en tryggad livsmedelsförsörjning i en framtid som tycks alltmer oviss på grund av klimatförändringen och en växande befolkning.

Att lagra frösorter i en genbank är varken dyrt eller tekniskt komplicerat. I de flesta fall räcker det med en stabil frysförvaring. Problemet med de cirka 1 500 genbanker som redan existerar runt om i världen är emellertid att de inte underhålls och finansieras konsekvent, varför värdefulla lager av växtfröer riskerar att förloras eller dö.

Global Crop Diversity Trust arbetar för att förhindra detta, och strategier för olika växtslag och regioner i världen har lagts fram. Fondens viktigaste verktyg är emellertid det arktiska frölager (Arctic Seed Vault) som för närvarande byggs upp utanför Longyearbyen på ögruppen Svalbard nästan tusen kilometer norr om det norska fastlandet. I framtiden kommer detta förråd för biologisk mångfald att utgöra det viktigaste säkerhetsnätet för flera av världens viktigaste naturresurser. Fokus kommer till en början att sättas på de växtslag som bedöms mest betydelsefulla för att sedan utvidgas med målsättningen att säkra så mycket unikt genetiskt material som möjligt. Totalt beräknas lagret kunna hålla tre miljoner frön.

Svalbard har noga valts ut som en lämplig plats för att lagra världens växtfröer. Bland annat garanterar Svalbards permafrost och frölagrets inborrade läge i berget att alla fröer hålls frusna även vid eventuell frånvaro av elektricitet.

Frölagret finansieras genom bidrag från flera håll, bland annat norska regeringen som bidrar med huvudparten av kostnaden och svenska Sida. Bygget har utförts av den norska staten. I november 2007 började nedfrysningen och den 25 februari 2008 invigdes frölagret.

last updated:  Tuesday, April 17, 2012