FAO om bioteknik och en tryggad livsmedelsförsörjning


Visste du att...

  • Sojabönor, majs, rapsolja och bomull är de vanligast förekommande genmodifierade grödorna.
  • Under de senaste elva åren har ytan som används för att plantera genmodifierade grödor ökat från 1,2 miljoner hektar till 120 miljoner.
  • Det globala marknadsvärdet 2005 av genmodifierade grödor uppskattades till 5,25 miljarder.

Enligt FAO är genteknik inte huvudlösningen för att minska hunger och undernäring. I ett policytal i Köpenhamn i juni 2005 sade FAO:s generaldirektör Jacques Diouf: ”Människor i låginkomstländer lider av kronisk hunger och undernäring på grund av brist på vatten, andra resurser för att kunna producera mat, arbetsmöjligheter och inkomst för att kunna köpa mat. I dagsläget är det frånvaron av politisk vilja och ekonomiska resurser som är de största hindren för att lösa världens hungerproblem”.

Bioteknik, som innefattar genteknik, kan dock förbättra möjligheterna att öka matproduktionen inom jordbruket, skogssektorn och fisket, för att möta behoven från en växande världsbefolkning. Om bioteknik integreras på rätt sätt med andra tekniker, skulle den kunna öka näringsvärdet på många jordbruksprodukter. Det skulle kunna leda till högre avkastning från marginaliserade åkermarker i länder som idag inte kan producera tillräckligt med mat för att föda sina befolkningar.

Forskare arbetar bland annat för att kunna framställa genmodifierade grödor som är mer tåliga mot torka och höga salthalter. Genom genteknik har forskare kunnat ta fram vaccin som hjälper till att minska spridningen av människo- och djursjukdomar. Ris har exempelvis genmodifierats för att öka halterna av vitamin A och järn, vilket har lett till att hälsan hos befolkningar i många låginkomstsamhällen har förbättrats.

Risker i samband med användning av genteknik

Det finns vissa risker som finns i samband med användning av genteknik. Riskerna kan delas in i två grupper effekter på människors och djurs hälsa samt konsekvenser på miljön.

Bioteknik måste användas på ett varsamt sätt för att minska riskerna för överföring av giftiga substanser från en art till en annan, skapa nya gifter eller att överföra allergiframkallande komponenter från en art till en annan.

Det som kan hota miljön i samband med användningen av genmodifierade grödor är risken för spridning av genmodifierade komponenter till andra grödor. Det skulle kunna leda till mer aggressiva arter av ogräs eller vilda besläktade grödor som ökar sin motståndskraft mot sjukdomar eller miljöförändringar, vilket stör balansen i ekosystemet. Dessutom finns risken för att den biologiska mångfalden går förlorad då traditionella och ekologiska odlingar kontamineras eller konkurreras ut av genetiskt modifierade odlingar.

I dagsläget anser FAO att det inte finns någon anledning att förbjuda användningen av modern bioteknik inom livsmedels- och jordbrukssektorn. Miljö- och hälsofördelar, exempelvis minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, byte till mindre giftiga bekämpningsmedel, och ökad anpassning till miljövänligt jordbruk, har ökat i samband med introduceringen av modern genteknik. Än så länge har de genmodifierade matvarorna som introducerats på marknaden inte visat sig ha några negativa effekter på människans hälsa.

Krav på offentlig tillgång till kunskap om bioteknik

Bristen på institutionella resurser och lämpliga regelsystem är ett stort hinder för många låginkomstländer för att på ett säkert sätt kunna dra fördel av de landvinningar som biotekniken kan erbjuda. Investering i forskning inom bioteknik är vanligast i den privata sektorn i höginkomstländer. Därför anser FAO att åtgärder måste vidtas för att försäkra låginkomstländer i allmänhet, och resursfattiga bönder i synnerhet, lika tillgång till forskningsresultaten och möjlighet att dra fördel av den mångfald av källor om bioteknik som höginkomstländerna erbjuder. FAO understryker att stödet från den offentliga sektorn måste öka samtidigt som en dialog måste skapas mellan den offentliga och privata sektorn för att kunna göra forskning om bioteknik offentligt tillgänglig även för låginkomstländer. Denna utveckling är också viktig så att inte enskilda aktörer, främst höginkomstländer, utnyttjar låginkomstländernas resurser och kunskap genom att i vinstsyfte patentera traditionell kunskap och grödor med specifika egenskaper.

Idag odlar tretton låginkomstländer genmodifierade grödor: Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Filippinerna, Honduras, Indien, Iran, Kina, Mexiko, Paraguay, Sydafrika och Uruguay. Mest genmodifierade grödor odlas det dock i USA.

FAO uppmuntrar regelverk för användning av bioteknik

FAO understryker vikten av att all bioteknikutveckling måste ske inom ramen för offentlig forskning, med full insyn och med en sträng kontroll av resultaten främst för människors och miljöns hälsa och välmående. Redan under 2000 tillsatte FAO en etisk kommitté för att kontinuerligt utreda och väga etiska dimensioner mot de fördelar som GMO kan bidra med. FAO bistår även medlemsländerna med policyutveckling och institutionellt och tekniskt stöd angående användningen och utvecklingen av bioteknik. FAO strävar efter att klargöra vilka fördelar och risker som finns vid användning av bioteknik för att kunna öka produktiviteten och produktionen av växter och boskap. Det övergripande ansvaret för att utforma faktisk politik om bioteknik har dock medlemsländernas regeringar.

FAO:s kommitté för genetiska resurser för livsmedel och jordbruk har etablerat ett mellanstatligt forum där medlemsländerna utvecklar ett regelverk för användningen av bioteknik (Code of Conduct on Biotechnology). Regelverket ska maximera fördelarna och minimera riskerna med att använda bioteknik. Regelverket grundar sig på forskning och tar hänsyn till miljömässiga, etiska och socioekonomiska aspekter av bioteknik. Precis som i forskning inom medicin krävs garantier för att de etiska aspekterna respekteras inom biotekniken. Därför arbetar FAO även kontinuerligt med frågor om etik inom livsmedel och jordbruk.

FAO har tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) skapat ett regelverk för säker mat, Codex alimentarius, som även innefattar genmodifierade livsmedel. FAO har vidare stött arbetet med att skapa ett internationellt nätverk, REBIO, om växtbioteknik för 33 länder i Latinamerika och Karibien. Låginkomständer får stöd från FAO för att kunna delta mer effektivt och jämlikt i internationell handel.


last updated:  Tuesday, April 12, 2011