Klimatförändringen


Visste du att...

  • Under 1900-talet ökade genomsnittstemperaturen i världen med 0,74 grader. Fram till 2100 beräknas yttemperaturen att öka med 1,4-5,8 grader, jämfört med 1990 års nivåer.
  • Sedan 1970 har utsläppen av växthusgaser ökat med 70%.
  • Till år 2100 kan vattennivån i världshaven komma att stiga med en dryg halvmeter till följd av klimatförändringen.

Redan idag ser vi hur de biologiska systemen påverkas av den ökande temperaturen. Förändrade nederbördsförhållanden, mer extrema väderförhållanden, en ökad intensitet hos cykloner och snabb avsmältning av glaciärer, detta och mycket mer påverkar ekosystemen runt om i världen. Självfallet har detta även en stor inverkan på oss människor. Hårdast slår det mot dem som har bidragit minst till den rådande situationen, fattiga människor i utvecklingsländer.

Det råder ingen enighet om hur stor klimatförändringen kan komma att bli till följd av utsläpp av växthusgaser, men redan idag beräknas den globala medeltemperaturen öka med minst 0,1 grad per årtionde. Effekterna av klimatförändringen är svåra att förutspå, dels på grund av komplexiteten i klimatsystemen där återkopplingseffekterna är svåra att förutse, samt variationer på lokal nivå, men de flesta forskare är eniga om vissa effekter:

  • En högre andel vattenånga i den nedre atmosfären leder till att nederbörden på jorden ökar med 1,5 - 2,5 % för varje grad genomsnittstemperaturen på jorden ökar.
  • Havsnivåerna kommer att öka, under de närmaste hundra åren kan det röra sig om en höjning med 50 cm. Detta bör inte ses som en övre gräns då stor osäkerhet råder kring takten på avsmältingen hos flera stora glaciärer. 
  • Ökad torka och vattenbrist i områden där vattenresurserna redan är begränsade.

Tryggad livsmedelsförsörjning och klimatförändringen

Klimatförändringen påverkar i stor utsträckning levnadsvillkoren för människor som är beroende av jordbruk, fiske och skogsbruk. I takt med att klimatet förändras, med bland annat ökade översvämningar och svår torka, ökar risken för förlust av skördar och boskap. Det innebär ett hot mot livsmedelsförsörjningen. Stigande havsnivåer och varmare vattentemperaturer försämrar också människors möjligheter att erhålla protein från fisk- och skaldjur.

Jordbruket och klimatförändringen

Klimatet har stor inverkan på jordbruket och samtidigt påverkar jord- och skogsbruk klimatet genom att släppa ut stora mängder växthusgaser. Exempelvis frigör skogsavverkning koldioxid, risodlingar släpper ut metangas och användning av gödsel orsakar utsläpp av dikväveoxid. Totalt sett står jordbruket för 13,5 procent och skogsbruket för 17,4 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Människors snabbt ökande konsumtion av kött och mejeriprodukter leder till ökad boskapshållning och kraftigt ökade växthusgaser. Utsläppen från boskap står för 65 procent av den människorelaterade produktionen av dikväveoxid, vilken har 296 gånger högre global värmepotential än koldioxid.

Klimatförändringen kan innebära att odlingslandskapet förändras och den ökar även risken för att växt- och djursjukdomar sprids, därför är bevarandet av den biologiska mångfalden viktig. En höjning av havsnivån är ett stort problem för tätbefolkade kustområden och öar.

FAO:s syn på klimatförändringen

Osäkerheten kring vad klimatförändringen fortsatt kommer att innebära skapar svårigheter att planera åtgärder. FAO har beslutat att satsa på insatser som lönar sig oavsett hur stor klimatförändringen blir. I det åtgärdsprogram som FAO arbetar efter ingår satsningar på att anpassa jordbruksproduktion, fiske och skogsanvändning efter klimatförändringen. Effekterna  skiljer sig i hög grad åt beroende på lokala förhållanden, vilket gör fortsatt forskning om lokala effekter nödvändig. Osäkerheten kring klimatet gör det särskilt viktigt att minska beroendet av enskilda grödor och därigenom minska riskerna för att enskilda jordbrukare drabbas.

FAO samarbetar inom ramen för forskningsorganet IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) med andra FN-organ såsom FN:s miljöprogram (UNEP) och Världsmeteorologiorganisationen (WMO), kring genomförandet av FN:s ramverkskonvention kring klimatförändringar (UNFCCC) från 1992 och Kyotoprotokollet från 1997.

Jordbruk

Jord- och skogsbruket är inte bara en bidragande orsak till klimatförändringen. Inom båda sektirerna finns stor potential för att reducera de egna avtrycken och hjälpa till att binda stora mängder koldioxid i marken för att på så sätt minska de totala utsläppen från andra sektorer. För att minska jordbrukets egen påverkan försöker man reducera utsläppen av växthusgaser genom andra typer av odling, såsom täckodling inom uthålligt lantbruk och integrerad produktion. En annan viktig del av arbetet är att samla in information kring klimatförändringen. FAO:s styrka ligger i att man med sin breda kompetens kan genomföra djupgående studier av koldioxidutsläpp och ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder längs med hela produktionskedjan.

Skogsbruk

Skogens förmåga att binda koldioxid gör skogsnäringen särskilt viktig när det gäller att minska växthusgasernas effekt. FAO:s inventering av skogsresurserna i världen Global Forest Resources Assessment genomförs mellan vart femte och vart tionde år. Ökad uppmärksamhet på ”grön utveckling” kan innebära en ny inriktning för skogsnäringen. Trädplantering, ökade investeringar i hållbar skogsvård och aktivt stöd för träanvändning i hållbar byggteknik och förnyelsebar energi kommer att bli viktiga ingredienser i en ”grön utvecklingsstrategi”.

I juli 2008 lanserade FAO tillsammans med FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s miljöprogram (UNEP) ett gemensamt program för att minska utsläppen från avskogning och skogsdegradering, REDD+. Trycket på många av utvecklingsländernas skogar är hårt, både på grund av det inhemska exploateringstrycket men främst på grund av den globala efterfrågan på trävaror. Programmet ska därför understödja utvecklingsländer i att utveckla strategier för ett mer hållbart skogsbruk.

last updated:  Tuesday, April 17, 2012