Stadsjordbruk


Visste du att...

  • Det sedan 2007 för första gången i världshistorien lever mer människor i städer än på landsbygden.
  • En stor del av den globala befolkningstillväxten sker i urbana slumområden i fattiga delar av världen.
  • Stadsjordbruk kan utgöra ett viktigt bidrag till att trygga livsmedelsförsörjningen i de växande städerna samtidigt som det kan bidra till ett mer miljövänligt resursutnyttjande.

År 2007 översteg för första gången i världshistorien befolkningen i världens städer, mer än tre miljarder människor, antalet människor som lever på landsbygden. En tredjedel av världens stadsbor, en miljard människor, bor dock i slumområden. I många av städerna i Afrika söder om Sahara uppgår slumbefolkningen till tre fjärdedelar av stadsbefolkningen.

Enligt FN:s bedömningar kommer två tredjedelar av världens befolkning att bo i städer år 2030, vilket är en snabb utveckling. År 1950 levde bara en tredjedel av världens befolkning i städer och städerna har en stor påverkan på världens ekologi. Världens stadsbefolkning konsumerar större delen av jordens naturresurser och svarar för omkring 80 procent av världens växthusgaser. En stad kräver uppåt 1000 gånger sin yta i naturresurser och för att dess avfallsprodukter skall kunna tas om hand. Att förse städernas invånare med tillräckligt med mat kommer att bli en enorm utmaning. FAO ser stadsjordbruk som ett av många bidrag till att förse den snabbt ökande befolkningen i de växande städerna, och deras snabbt växande slumområden, med mat. Stadsjordbruk ska ses som ett komplement snarare än en ersättning till landsbygdsbaserat jordbruk, som kommer att spela en fortsatt central roll. Enligt Wilfried Baudoin, en pensionerad FAO-expert som fortsätter att delta i ett FAO-stött projekt i Kongo-Kinshasa, utgör stadsjordbruk inget hot mot det landsbygdsbaserade jordbruket.

”Det har alltid funnits små grönsaksodlingar i städer. Vi hjälper bara människor att odla bättre, hälsosammare och mer lönsam mat”, säger Baudoin och faktum är att stadsjordbruk redan bidrar till många fattigas, inte minst kvinnors, försörjning i och omkring de växande städerna.

Små och medelstora marknader där odlare saluför sina grönsaker och rotfrukter utvecklas i utvecklingsländernas städer. Oftast saknar dock stadsodlare både kunskap och resurser. Odling längs vägkanten, med okontrollerat användande av växtkemikalier och tveksam kvalitet på vattnet för bevattning leder många gånger till hälsoproblem. Det är därför viktigt och brådskande att ta steg för att garantera en säker utveckling av stadsjordbruket, vilket är till gagn för människorna och miljön.

Stadsjordbruk och hållbar utveckling

Stadsjordbruk kan å ena sidan bidra till att bekämpa undernäring och fattigdom och generera arbetstillfällen och inkomster och å andra sidan bidra till att minska transporter från jord till bord, främja energisnål odling på begränsade markytor och under kontrollerade former använda urbant avfall och vatten som insatsvaror. En sund utveckling av stadsjordbruket kan därför bli ett viktigt bidrag till en hållbar utveckling.

FAO: Mat till städerna

Inom programmet Mat till städerna (Food for the Cities) som pågått sedan 2001 hjälper FAO ett flertal städer att utveckla urbant och semi-urbant jordbruk så att de i större utsträckning kan klara av att föda sin egen befolkning året om och på ett miljömässigt hållbart sätt. Dessutom är man mån om att bidra till minskning av jorderosion och översvämningar och att skydda och förbättra tillgången till rent vatten.

Projekten inom Mat till städerna och FAO:s arbete med urbant och semi-urbant jord- och skogsbruk, innefattar dialog och samarbete kring alltifrån tekniskt bistånd, formulering av politik, stadsplanering, kredit till fattiga stadsjordbrukare, kvinnors deltagande, till försäljning och distribution.

Utvecklingsorganisationer, nationella institutioner och inte minst lokala myndigheter och lokala odlarorganisationer involveras i att formulera och genomföra projekten. All mat produceras enligt en strikt kvalitetsstandard och mycket av maten odlas med ekologiska metoder. Detta garanterar att produkterna är färska, säkra och nyttiga. En positiv bieffekt är de grönområden som skapas i de överbefolkade städerna.

Projekt drivs i flera städer runt om i världen. I till exempel Kongo-Kinshasa omvandlar man 800 hektar stadsmark till jordlotter i bland annat Kinshasa, Lubumbashi och Kisangani för att öka tillgången på färska grönsaker och bidra till extrainkomster för 16 000 deltagande familjer, eller ungefär 80 000 människor. I Namibia har en grupp på 75 jordlottsbönder fått hjälp att skriva kontrakt med ett stort snabbköp. I Senegals huvudstad Dakar har familjer startat kiosker för att sälja sin överskottsproduktion och tjäna en extra dollar eller mer om dagen. I de colombianska städerna Bogotá och Medellín drivs ett pilotprojekt som syftar till att främja grönsaksodling av människor som tvingats från landsbygden. Med begränsad tillgång till mark har lokala experter bistådda av FAO undervisat hundratals familjer som bor i storstädernas ”barrios” hur de skall producera sina egna grönsaker i sina hem, i tillgängliga förvaringskärl gjorda av exempelvis återvunna vattenflaskor, gamla däck och lådor.

Förenklade odlingstekniker där vatten ersätter jord (hydroponics) eller där mat odlas i organiskt material (organoponics) används och placeras överallt där det finns tillräckligt utrymme och ljus, exempelvis på fönsterbräden, gårdar, trappor och på taken. Varje månad producerar varje familjs ”trädgård” omkring 25 kg grönsaker. Allt överskott säljs till grannar eller genom ett kooperativ som satts upp genom projektet.

last updated:  Thursday, April 14, 2011