Vanliga frågor om krisen på Afrikas horn

  • Hur många påverkas av den pågående krisen?

  • Har FAO varnat det internationella samfundet om den hotande krisen?

  • Varför har tidiga varningar ignorerats?

  • Varför är stöd till jordbruk och boskapsskötsel nödvändigt?


Hur många påverkas av den pågående krisen?

Antalet människor i behov av nödhjälp har växt från 6,3 miljoner i början av 2011 till 12 miljoner i juli samma år, alltså nästan en fördubbling. De tolv miljonerna är fördelade över fem olika länder, Djibouti (120 000), Etiopien (4,5 miljoner), Kenya (3,5 miljoner), Somalia (2,85 miljoner) och Karamojaregionen i Uganda (815 000). Dessutom har antalet somalier i flyktingläger i Kenya och Etiopien ökat till en alarmerande nivå. En stadig ström somaliska flyktingar utvandrar och i genomsnitt tvingas 1400 människor om dagen att fly till flyktinglägren i Dabaab i nordöstra Kenya.

Har FAO varnat det internationella samfundet om den hotande krisen?

FAO utfärdade de första varningarna i november 2010 efter att perioden oktober-november uppmätts som en av de torraste på 60 år. Torkan var kopplad till en stark La Niña. Ett flertal betesmarker hade dessutom drabbats av två till tre bristfälliga regnperioder i rad. Sedan förra året har FAO skickat ut varningar för ökad risk för allvarlig torka genom enheten för livsmedelsförsörjning och nutrition (FSNWG) i Nairobi. Den FAO-styrda gruppen för livsmedelsförsörjning och nutritionsanalys i Somalia (FSNAU) utfärdade sina första varningar i augusti 2010 vid uppkomsten av La Niña och bekräftade det snabbt förvärrade läget sent 2010 och tidigt 2011.

Månadsrapporter sätts ihop och sprids till olika intressenter i östra och centralafrikanska regionen (NGO:s, FN organ, regeringsinstitutioner och den mellanstatliga myndigheten för utveckling (IGAD)). Eftersom dessa NGO:s och regeringsinstitutioner arbetar på en lokal nivå, kan de underrätta lantbrukare och boskapsskötare om situationen och vidta åtgärder.

På global nivå har FAO:s förebyggande varningssystem för livsmedel och jordbruk (GIEWS) varnat det internationella samfundet genom nationella lägesrapporter och publicerandet av rapporten om utsikterna för situationen för grödor och livsmedel (Crop Prospects and Food Situation). FAO:s regionala nödhjälpskontor för Öst- och Centralafrika framställer också regelbundna rapporter om tillståndet för livsmedelsförsörjningen och nutritionen i regionen.

Varför har tidiga varningar ignorerats?

Tack vare så kallade tidiga varningssystem har regeringarna i regionen väl känt till situationens utveckling samtidigt som fackorgan snabbt svarat på de förändrade hotnivåerna.

Humanitära kriser som sker långsamt och successivt som torkan på Afrikas horn, genererar tyvärr oftas både mindre finansiellt stöd och mindre medieuppmärksamhet än plötsliga katastrofer och tragedier, såsom jordbävningen på Haiti eller översvämningarna i Pakistan. Den utdragna nödsituationen har givit skäl till oro en längre tid, framförallt i Somalia. Där har vissa regioner upplevt en nästan oavbruten humanitär katastrof sedan flera år tillbaka. Detta har förmodligen lett till att svaren på de senaste varningarna inte varit tillräckliga.

Varför är stöd till jordbruk och boskapsskötsel nödvändigt?

Omkring 80 procent av befolkningen på Afrikas horn är beroende av jordbruk och boskapsskötsel som huvudsaklig källa till mat och inkomst. I kampen mot hungern är det viktigt att fokusera på att återupprätta, skydda och stärka försörjningsmöjligheterna för de grupper som livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel samtidigt som sårbarheten för framtida klimatkriser minskas.

Baserat på tidigare erfarenheter innebär varje dollar som satsas på jordbruk fram till slutet av året, en motsvarande besparing på minst tio dollar i humanitär nödhjälp året efter. Om man misslyckas att säkra försörjningsmöjligheterna från början och under en kris, kommer risken för sjukdom, dödsfall och folkomflyttningar att öka. Dessutom kan det på längre sikt resultera i fattigdom, vilket i sin tur ökar risken för en humanitär kris i framtiden.

Nästa sådd i regionen är i oktober, om lantbrukarna får tillgång till bättre insatsvaror och jordbruksmark kommer de kunna skörda i januari och februari nästa år. Denna möjlighet får inte försakas då matbistånd och jordbruksstöd är komplementära i en kris som denna.

Jordbruksstöd kan främja stabilitet och förhindra att livsmedelskrisen förvärras i de berörda länderna. Samtidigt begränsar det de negativa effekterna av en minskad tillgång på livsmedel. Insatserna bidrar även till att förhindra folkomflyttningar, arbetslöshet och försäljning av mark och andra tillgångar. Ett stöd till jordbruket kan också motverka ett försämrat hälsoläge, liksom beroendet av matbistånd och andra former av nödhjälp.

Dessa resultat nås genom en tvåvägslösning som dels möter de omedelbara behoven hos särskilt utsatta befolkningsgrupper samtidigt som den långsiktigt minskar deras sårbarhet. Den kan minskas genom att arbeta med alla aspekter av en tryggad livsmedelsförsörjning såsom tillgång, tillgänglighet, nyttjande och stabilitet, för att långsiktigt förebygga hunger och undernäring.

last updated:  Thursday, December 15, 2011