Ny statistisk årsbok från FAO kopplar samman statistik med samhällstrender

Reviderat format ger en bättre bild av livsmedels- och jordbruksstatistiken

2012-03-20

Att kartlägga och samla in livsmedels- och jordbruksstatistik är en viktig del i arbetet med att minska hungern och främja utveckling. Tanken med FAO:s statistiska årsboks nya format är att statistiken ska göras mer lättillgänglig och meningsfull för användarna.

Årsboken, som är ett referensverk och den främsta samlingen av statistik för livsmedel och jordbruk, ger en ögonblicksbild av sammanhängande ekonomiska, miljömässiga och sociala trender och frågor. Den sorterar in den omfattande datamängd som samlats in runt om i världen under fyra breda tematiska kategorier: jordbrukets resursbas; hungerfrågan; förse världen med mat och hållbarhet.

Till varje sektion av årsboken följer en bakgrund, en beskrivande text, diagram, kartor och hänvisningar till andra rapporter, vilka alla erbjuder en vidare och mer ingående beskrivning av ämnena.

Exempel på frågor som behandlas i rapporten är jordbrukets påverkan på land- och vattenresurser genom bland annat överutnyttjande och föroreningar, de negativa effekterna av kvinnors bristande tillgång till jordbruksredskap och mark för den nationella ekonomin och sociala utvecklingen, investeringar i jordbruket, de olika varianterna av felnäring, matsvinn, jordbruk och miljömässig hållbarhet samt prissvängningar av matpriserna.

”Årsboken är en källa för alla statistiska indikatorer som behövs. Den nya utformningen hjälper forskare, beslutsfattare, frivilligorganisationer (NGO:s), journalister – alla som behöver statistisk information – att lättare fokusera på ett särskilt ämne och använda det som ett avstamp för att komma in på djupare frågor”, säger Pietro Gennari, chef för FAO:s statistiska avdelning.

”Den bredd som den nya årsboken har, påminner oss om att utrotningen av hungern inte kan skiljas från lösningen av andra globala utmaningar”, fortsätter Gennari.

Sammantaget återspeglar den statistiska årsboken en växande insikt bland regeringar, givarorganisationer och andra grupper om att jordbruket måste vara grunden i allt utvecklingsarbete och ekonomiska tillväxtpolicys. Eftersom denna sektor är sammanflätad med nästan alla frågor på utvecklingsagendan så är det en stor utmaning att förstå och granska de olika roller jordbruket har. Detta är framförallt relevant i utvecklingsländer eftersom 98 procent av världens hungriga befolkning bor i dessa länder och eftersom jordbruket fortfarande spelar en central roll i dessa ekonomier.

Rapporten bidrar också till att fördjupa förståelsen för hur den välbehövliga ökningen av jordbrukets produktivitet måste vägas mot bredare sociala och miljömässiga kostnader för att kunna uppnå en verkligt hållbar utveckling.

FAO:s statistiska årsbok finns tillgänglig både online och i tryckt format.

Ett urval av punkter från FAO:s statistiska årsbok

  • Två tredjedelar av den hungrande befolkningen lever i endast sju länder.
  • I många utvecklingsländer står jordbrukssektorn för så mycket som 30 procent av BNP och skapar arbetstillfällen för två tredjedelar av arbetskraften.
  • Världens jordbruksproduktion har ökat med mellan 2,5 och 3 gånger de senaste 50 åren samtidigt som den uppodlade landytan endast vuxit med 12 procent.
  • Mer än 40 procent av livsmedelsproduktionsökningen de senaste 50 åren kommer från bevattnade områden, vars yta fördubblats.
  • Omkring 90 procent av den mark som är möjlig att ytterligare uppodla finns i Latinamerika och Afrika söder om Sahara och hälften av den ytan är fördelad på endast sju länder.
  • Den finns i princip ingen tillgänglig mark för expansion av jordbruket i södra Asien, Mellanöstern och Nordafrika.
  • Spannmål fortsätter att vara den i särklass viktigaste energikällan i kosten och står för 50 procent av kalorierna i världen.
  • Studier uppskattar att den globala förlusten av spannmål till följd av biotisk stress (t.ex. insekter, sjukdomar och virus) uppgår till 23 procent av den beräknat uppnåeliga avkastningen.
  • En tredjedel av den mat som produceras för mänsklig konsumtion förloras eller kastas bort världen över.
  • Andelen av de offentliga utgifterna som går till jordbrukssektorn har sjunkigt till i genomsnitt sju procent i utvecklingsländerna och i Afrika har andelen sjunkigt ännu mer.
  • Andelen av utvecklingsbiståndet (ODA) som går till jordbrukssektorn i världen föll från 17 procent år 1980 till mellan 5 och 6 procent år 2009.
last updated:  Wednesday, March 21, 2012