60 år av globalt samarbete mot växtskadegörare

FAO firar årsdagen av den Internationella växtskyddskonventionen

2012-04-03

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppmärksammar idag att den Internationella växtskyddskonventionen (IPPC) har funnits i 60 år. Fördraget upprättades 1952 för att motverka skadedjurs och växtsjukdomars spridning över världen via internationell handel.

Ursprunget till konventionen kan spåras ända tillbaka till 1865 då en fransk vinhandlare importerade en låda med amerikanska druvor smittade av en främmande variant av bladlöss. Detta slog nästan ut den franska vinindustrin och ledde till att oroliga italienska lantbrukare förstörde kilometervis av järnvägsräls för att förhindra det invaderande främmande skadedjuret från att röra sig söderut.

Idag, när den globala handeln med jordbruksprodukter blomstrar som aldrig förr, så är skadedjur och växtsjukdomar fortfarande en stor utmaning för matproduktion och livsmedelsförsörjning.

Problemet är att när människor och jordbruksprodukter rör sig mellan länder och regioner så flyttar skadedjuren med dem, exempelvis gömda på undersidan av ett löv eller i en springa på en packlåda.

Växtskadedjur och växtsjukdomar har allvarliga effekter på livsmedelsproduktionen – den globala skördeavkastningen förlorar så mycket som 20 till 40 procent per år på grund av skadedjur och sjukdomar, enligt det FAO-baserade IPPC-sekretariatet.

För alla jordbrukare är skadedjur ett problem, men för småskaliga lantbrukare i låginkomstländer kan en produktionsminskning eller en förlorad skörd innebära skillnaden mellan överlevnad och hungersnöd. Ett exempel är skalbaggen Prostephanus truncatus som orsakade stora problem i östra Afrika under 1980-talet, efter att ha kommit dit från Centralamerika. Den förstörde upp till 80 procent av den lagrade spannmålen och orsakade en omfattande matbrist lokalt.

Förebyggande åtgärder

FAO menar att världen kommer behöva producera 60 procent mer mat till 2050 för att kunna mätta en växande befolkning – produktionen av grödor förväntas samtidigt fortsätta att svara för 80 procent av världens mat. Att minska mängden livsmedel som går förlorad på grund av skadedjur kommer därför vara viktigt för att möta världens behov av mat.

"Uppgiften att förebygga spridningen av skadedjur och växtsjukdomar, samtidigt som handeln underlättas snarare än hindras, är i dagens era av globalisering en mer komplex och viktigare uppgift än någonsin", säger FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva. "Särskilt då varmare temperaturer, som följd av klimatförändringen, både förväntas påskynda spridningen av skadedjur till nya områden och göra vissa växter mer känsliga för deras effekter."

Han tillägger att förebygga att nya skadedjur, inklusive främmande växter, kommer in i ett land är långt mer kostnadseffektivt än att försöka utrota eller hantera ett utbrott efter att det har skett.

"Att förebygga betyder också att vi undviker att överanvända kemiska bekämpningsmedel, minskar den ekonomiska bördan för lantbrukare och skyddar miljön och produktiva ekosystem", säger Graziano da Silva.

Enligt IPPC handlas det med bekämpningsmedel för kontroll av växtskadegörare i världen till ett värde av omkring 45 miljarder dollar per år.

Gemensam standard, säker handel

En av IPPC:s huvudsakliga uppgifter är att introducera och främja användningen av en vetenskapligt grundad, internationellt överenskommen standard för hur växter och växtprodukter ska hanteras vid internationell handel eller vid rörelse över nationsgränser. Standarden är känd som den Internationella standarden för fytosanitära åtgärder (ISPM).

ISPM täcker ett stort antal frågor, allt från hur produkter eller produktförpackningsmaterial bör hanteras med hänsyn till export, till de metoder som används av kontrollanter av jordbruksprodukter i importerande länder. 

IPPC fungerar även som en samlingspunkt för informationsutbyte där informationsdelning och öppenhet i den internationella hanteringen av växtskadegörare främjas och där medverkande länder får möjlighet att hålla koll på viktiga exportkrav. Tillståndet för jordbrukets växtskadedjur samt nyutvecklade metoder inom växtskydd och riskhantering är också viktiga komponenter.

Ett nytt och växande fokus för sekretariatet är att erbjuda låginkomstländer tekniskt stöd för att öka deras möjlighet till att implementera konventionen och ISPM. Stödet innefattar ofta en utvärdering av den fytosanitära kapaciteten vilket är en jämförande utvärdering av landets fytosanitära system som kan utföras till låg kostnad. Denna kan användas för att fokusera på de mest angelägna behoven för fytosanitet.

Konventionen består av 177 medlemsländer som alla har en nationell växtskyddsorganisation. En grupp som omfattar tio regionala växtskyddsorganisationer tillhandahåller sedan samarbetsmöjligheter för länder på regional nivå för att förhindra växtskadedjur från att passera över gränser. Ett FAO-baserat sekretariat ansvarar för den övergripande samordningen.

last updated:  Wednesday, April 4, 2012