Omkring 870 miljoner kroniskt undernärda i världen visar ny hungerrapport

Hoppfulla tecken visar att millenniemålen kan uppnås om extra insatser görs

2012-10-09

Omkring 870 miljoner människor, eller en av åtta, lider av kronisk undernäring under 2010-2012 enligt FN:s nya hungerrapport som släpps idag.

Hungerrapporten, State of Food Insecurity in the World 2012 (SOFI), som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) ger ut tillsammans med Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) och FN:s livsmedelsprogram (WFP), ger en mer exakt uppskattning av antalet kroniskt undernärda i världen då den är baserad på förbättrade metoder och data från de senaste två decennierna.

Av 870 miljoner hungriga i världen bor 852 miljoner i utvecklingsländer vilket motsvarar omkring 15 procent av deras befolkning.

Från 1990-1992 till 2010-2012 har antalet hungriga i världen minskat med 132 miljoner, från 18,6 procent till 12,5 procent av världens befolkning, och från 23,2 procent till 14,9 procent i utvecklingsländerna, vilket innebär att millenniemålen skulle kunna vara inom räckhåll om fler åtgärder vidtas.

Antalet hungrande sjönk kraftigare mellan 1990 och 2007 än vad tidigare beräkningar visat. Sedan 2007-2008 har dock den positiva utvecklingen med en minskad hunger avtagit och planat ut.

"I världen idag med de tekniska och ekonomiska möjligheter vi nu har finner vi det helt oacceptabelt att mer än 100 miljoner barn under fem års ålder är undernärda och därför inte kan uppnå hela sin mänskliga och samhällsekonomiska potential. Undernärning bland barn skördar mer än 2,5 miljoner liv varje år", säger José Graziano da Silva, Kanayo F. Nwanze och Ertharin Cousin, respektive chefer för FAO, IFAD och WFP, i förordet till rapporten.

"Det är med oro vi noterar att världsekonomins återhämtning efter finanskrisen fortfarande är svag. Trots detta vädjar vi till det internationella samfundet om särskilda ansträngningar som stödjer de fattigaste så att den grundläggande mänskliga rättigheten, att få tillräckligt med mat, blir verklig. Världen har kunskapen och medlen för att eliminera alla hot mot en tryggad livsmedelsförsörjning och grundorsakerna till undernäring”, tillägger de. Ett dubbelspårigt tillvägagångssätt behövs med stöd till både en bredare ekonomisk tillväxt (även inom jordbruket) och till sociala skyddsnät för de mest utsatta.

Den ekonomiska krisens inverkan

De nya beräkningarna visar på att ökningen av antalet hungriga under 2007-2010 inte var lika kraftig som man tidigare trott. Den ekonomiska krisen under 2008-2009 orsakade inte, som befarats, en omedelbar ekonomisk nedgång för många utvecklingsländer. Dessutom påverkades inte de lokala marknaderna av världsmarknadspriserna i en lika stor grad som förväntats. Många regeringar lyckades dämpa de värsta uppgångarna samt skydda de mest sårbara från effekterna av de höga priserna.

Hungersiffrorna som släpps idag sträcker sig från 1990 reviderade. Beräkningarna använder uppdaterad information om befolkning, livsmedelstillgång, matsvinn, näringsbehov och andra faktorer. Även siffrorna kring distributionen av livsmedel (mätt i näringsinnehåll) för olika länder har uppdaterats.

I SOFI 2012 konstateras att metodologin inte återspeglar de kortsiktiga effekterna av kraftiga fluktuationer av livsmedelspriser och andra kortsiktiga ekonomiska händelser. FAO arbetar också med att utveckla en bredare uppsättning indikatorer för att bättre kunna fånga kvalitén på kosten och andra viktiga aspekter för en tryggad livsmedelsförsörjning.

Milleniemålet inom sikte

Rapporten hävdar att om rätt insatser görs för att mätta de hungriga kan Milleniemål 1 (MDG) om att halvera andelen människor som lider av hunger och kronisk undernäring till 2015 fortfarande vara inom räckhåll. 

"Om den genomsnittliga minskningen av hunger för de senaste 20 åren forstätter tills 2015, kan andelen av undernärda i utvecklingsländerna hamna på 12,5 procent. Det är fortfarande högre än MDG-målet på 11,6 procent, men skulle ändå vara mycket närmare målet än vad tidigare beräkningar visat”, säger rapporten.

Antalet hungriga flest i Asien och svälten ökar i Afrika

Under de senaste två decennierna minskade undernäringen med nästan 30 procent i Asien och Stillahavsområdet, från 739 miljoner till 563 miljoner. Det beror till stor del på den socioekonomiska utvecklingen i många länder i regionen. Trots befolkningstillväxten minskade undernäringen i regionen från 23,7 procent till 13,9 procent.

Latinamerika och Västindien hade också en positiv utveckling. Där minskade antalet hungriga från 65 miljoner år 1990-1992 till 49 miljoner under 2010-2012, andelen undernärda minskade från 14,6 procent till 8,3 procent. På senare tid har dock förändringstakten avtagit.

Afrika var det enda område där antalet hungriga ökade under mätperioden - från 175 miljoner till 239 miljoner. Under de senaste fyra åren ökade det med nästan 20 miljoner. Andelen hungrande som även om den minskat under hela perioden, har ökat något under de senaste tre åren, från 22,6 procent till 22,9 procent – vilket innebär att nästan var fjärde person går hungrig.

I Afrika söder om Sahara där små framsteg uppnåddes fram till 2007, har nu hungern ökat med 2 procent per år sedan dess.

Antalet hungriga ökade också i de rikare delarna av världen, från 13 miljoner under 2004-2006 till 16 miljoner 2010-2012. Denna ökning, motverkar den stadiga minskning som har skedde från 1990-1992 då antalet hungriga var 20 miljoner.

Tillväxt inom jordbruket för att minska hunger och undernäring

Rapporten betonar att en generell tillväxt är nödvändig men att det inte är tillräckligt för att minska hungern på lång sikt. Eftersom majoriteten av fattiga människor åtminstone delvis försörjer sig på jordbruk och relaterade verksamheter är en ökad tillväxt inom jordbruket särskilt effektivt för en minskad hunger och undernäring i fattiga länder. Jordbrukstillväxt som involverar och sysselsätter småbrukare, särskilt kvinnor, kommer att vara det mest effektiva sättet att minska extrem fattigdom och hunger.

Tillväxten måste inte bara fokusera på att minska hungern hos de fattiga, den bör också se till att vara ’näringskänslig’ så att olika former av felnäring kan reduceras. Att minska hungern handlar om mer än att bara öka mängden mat, det kräver också en förbättrad kvalité. Detta innebär en varierad och allsidig kost där både aspekter som näringsinnehåll och livsmedelssäkerhet är inkluderade.

Samtidigt som 870 miljoner människor lider av hunger står världen inför en annan utmaning.  Utmaningen innebär att kronisk undernäring ofta samexisterar med fetma, övervikt och relaterade hälsoproblem. Denna ohälsa drabbar 1.4 miljarder människor världen över.

Hittills har kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och förbättrade kostvanor varit svag, enligt rapporten. Därför efterlyses ett nytt ramverk som integrerar jordbruk, kost och hälsa.

Sociala trygghetssystem

Det är tydligt att tillväxt är betydelsefullt, men inte alltid tillräckligt eller snabbt nog. Därför är sociala trygghetssystem nödvändiga för att se till så att de mest sårbara inte överges och att dessa i stället kan delta i, bidra till och dra nytta av en ökad tillväxt.

Åtgärder såsom kontantöverföringar, matkuponger eller sjukförsäkringar är nödvändiga för de mest utsatta, vilka ofta inte kan dra direkt nytta av möjligheterna som en ökad tillväxt innebär. Sociala skyddsnät kan förbättra barns näringsintag och kost, en investering som ofta lönar sig för framtiden då det leder till bättre utbildade, starkare och friskare vuxna. Sociala skyddsnät kan i kombination med en inkluderande ekonomisk tillväxt leda till att hungern och undernäringen elimineras.

 

 

 

 

 

 

last updated:  Tuesday, November 6, 2012