Matsvinn och livsmedelsförluster

Matsvinnet motsvarar omkring en tredjedel all mat som produceras i världen. Totalt beräknas det röra sig om 1,3 miljarder ton per år, vilket motsvarar ett värde på nästan 6,6 miljarder svenska kronor.

Matsvinn och livsmedelsförluster innebär också ett slöseri med resurser, som vatten, mark, energi, arbetskraft och kapital. Dessutom leder det till onödiga utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen och klimatförändringen.

Livsmedelsförluster uppstår i alla delar av livsmedelskedjan men orsakerna till och konsekvenserna av förlusterna skiljer sig åt för olika delar av världen. I medel- och höginkomstländer uppstår förlusterna i huvudsak i handels- eller konsumtionsledet. I låginkomstländer går framför allt livsmedel förlorade tidigt och mitt i livsmedelskedjan medan en mindre andel förloras i konsumentledet.

Förluster av livsmedel i låginkomstländer är främst kopplade till ekonomiska, administrativa och tekniska begränsningar när det gäller skörde- och lagringsmetoder, brist på fungerande kylanläggningar i varma länder och bister i infrastruktur, förpackning och marknadsföring. I och med att många småbrukare i låginkomstländer har en osäker tillgång till mat skulle minskade livsmedelsförluster omedelbart förbättra deras inkomster och livsmedelsförsörjning. Livsmedelskedjorna måste förbättras i låginkomstländerna, bland annat genom att uppmuntra småbrukare att gå samman, skala upp och diversifiera produktionen och förbättra marknadsföringen. Investeringar i infrastruktur, transport, livsmedels- och förpackningsindustri krävs också. För att uppnå detta spelar både allmänheten och den privata sektorn en viktig roll.  

Konsumtionsvanor och en bristande samordning mellan olika aktörer längs distributionskedjan är de främsta orsakerna till matsvinn i medel- och höginkomstländer. I dessa länder kasseras stora mängder livsmedel på grund av att de inte uppfyller krav på form eller utseende, som till exempel fläckar på frukt och grönsaker. I konsumentledet kan bristande planering och "bäst-före-datum" som löper ut också leda till att stora mängder livsmedel slängs bort i onödan. En utbredd ”slit-och-släng”-mentalitet ligger ofta bakom det omfattande matsvinnet som vi hittar i höginkomstländerna.  

Matavfallet i industriländerna kan minskas genom att en ökad medvetenhet bland aktörer inom livsmedelsindustrin, återförsäljare och konsumenter.

 

Visste du att:

  •  Matsvinn och livsmedel förlorad efter skörd motsvarar ungefär en tredjedel av den mat som produceras i världen varje år (cirka 1,3 miljarder ton).
  • Varje år slängs nästan lika mycket mat bort i rika länder (222 miljoner ton) som det produceras i Afrika söder om Sahara (230 miljoner ton).
  • Matsvinnet i Europa och Nordamerika uppgår till mellan 95-115 kg matavfall per capita och år, medan konsumenter i Afrika söder om Sahara, södra och sydöstra Asien, slänger endast bort 6-11 kg per år.
  • Produktionen av livsmedel för mänsklig konsumtion uppgår till cirka 900 kg per capita och år i rika länder, nästan dubbelt så mycket jämfört med de 460 kg per år som produceras i de fattigaste länderna.
  • I låginkomstländer sker 40 % av förlusterna efter skörd och vid hantering och bearbetning. I industrialiserade länder uppstår mer än 40% av förlusterna efter att det nått detaljhandels- och konsumentled.
  • Maten som idag går förlorad eller slängs bort i Latinamerika skulle räcka till 300 miljoner människor. Den mat som slängs i Europa skulle räcka till 200 miljoner människor och i Afrika skulle förlusterna av livsmedel räcka till 300 miljoner människor.
  • En fjärdedel av den mat som idag går förlorad eller slängs bort skulle räcka till att mätta de 870 miljoner kroniskt hungriga och undernärda människor runtom i världen.
  • Matförluster efter skörd och vid förvaring leder till förlorade inkomster för småskaliga jordbrukare och till högre kostnader för fattiga konsumenter.
last updated:  Friday, January 18, 2013