Tryggad tillgång till näringsriktig mat bör prioriteras bland utvecklingsmålen

Rådgivande möte i Rom diskuterade utvecklingsagendan post-2015

2013-02-15

Betydande konsensus om huvudprinciper växer fram. Foto: © FAO/Alessia PierdomenicoBerörda aktörer diskuterade under ett internationellt rådgivande möte i Rom den 11 februari utformningen av den globala utvecklingsagendan post-2015. Aktörerna ansåg att tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition bör vara centrala delar för framtida utvecklingsinsatser och att de nya utvecklingsmålen borde fastställas för hela världssamfundet.
Det rådgivande mötet behandlade utvecklingsagendan post-2015 och frågor rörande hunger, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition. Särskilt betonades att livsmedelsförsörjning och nutrition är en förutsättning för framsteg inom andra delar av utvecklingsagendan såsom sysselsättning, utbildning, miljö och hälsa samt för att uppnå goda livsvillkor för framtiden.

Vid mötet medverkade cirka 180 regeringsrepresentanter, internationella organisationer, civilsamhället och privata aktörer från kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS). Mötet leddes av FAO och FN:s livsmedelsprogram (WFP), i nära samarbete med internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) och Bioversity International, men även Spaniens och Colombias regeringar hade en central roll.  

Mötet föregicks av en konsultation på nätet och kommer att följas upp av ännu ett rådgivande möte i Madrid den 4 april, där Spanien och Colombia kommer vara medarrangörer. Resultaten av samråden kommer att bidra till utformandet av de nya målen för hållbar utveckling efter 2015.

Det rådgivande mötet i Rom betonade att målen för en hållbar utveckling bör komplettera insatserna för att bekämpa fattigdomen genom tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition.  De nya utvecklingsmålen bör gälla, inte enbart utvecklingsländer, utan för hela det globala samfundet. Exempelvis anses universella mål rörande eliminering av felnäring i olika former, inte bara undernäring utan även fetma, gälla för både rika och fattiga länder.

Hungerbekämpning

Under samrådets öppnande uppmanade FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva världssamfundet att i fastställandet av sina utvecklingsprioriteringar efter år 2015, vilket är slutdatum för Millenniemålen, förbinda sig att helt och hållet eliminera hungern i världen.   

”I linje med FN:s generalsekreterares initiativ för bekämpandet av hungern (Zero Hunger Challange), och i nära samarbete med våra utvecklingspartners, är vi överens om att sträva efter att eliminera hungern, osäker livsmedelsförsörjning och undernäring” sa FAO:s generalsekreterare under mötet.

I det första av de åtta Millenniemålen (MDG 1) är bekämpandet av hungern en del*; målet är att halvera andelen hungriga människor i världen till år 2015. Cirka 50 länder är på god väg att uppnå detta mål, konstaterade da Silva.

Amir Abdulla, ställföreträdande generaldirektör för FN:s livsmedelsprogram, uppmanade länder att ”fortsätta arbeta tillsammans så att hungern blir prioriterat bland de lösbara problemen i världen”  

Carlos Seré, utvecklingsstrateg på IFAD, betonade att investeringar i hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden, med fokus på småskaligt lantbruk, är kritiskt för en globalt tryggad livsmedelsförsörjning och därmed också en viktig del av de framtida utvecklingsmålen.      

Byggstenar

Det rådde stor enighet om att nutrition bör vara en del av utvecklingsagendan post-2015, då det är en problematik som i stort sett var helt förbisedd under Millenniemålsprocessen. De olika dimensionerna av undernäring och det snabbt växande problemet med fetma och andra relaterade sjukdomar bör även omfattas.

För att kunna möta utmaningen med tryggad livsmedelsförsörjning förespråkas en omfattande strategi där hållbara förändringar på alla nivåer i matproduktionssystemet inkluderas, vilket är nyckeln till en globalt tryggad livsmedelsförsörjning. 

För att kunna hålla jämna steg med den förväntade ökande efterfrågan på livsmedel uppmärksammades det småskaliga lantbrukets roll, men även fiske, skogsbruk och animalieproduktion ses som viktiga områden. En del av lösningen kräver en fortsatt ökad produktivitet - som är hållbar, rättvis och resilient (motståndskraftig) men samtidigt måste livsmedelsförluster och matsvinn inom produktions- och konsumtionsleden minska.

Ansvarsfulla investeringar behövs i jordbruket, vilket inkluderar att göra jordbruksproduktion mer motståndskraftig mot klimatförändringens effekter och mot ekonomiska och politiska förändringar. Stödet till jordbrukssektorn bör även innefatta riktat stöd till småproducenter. Utöver detta fanns förslag om specifika jämställdhetsmål för att stärka kvinnors ställning inom jordbruk, livsmedelssäkerhet och nutrition.

Rättighetsperspektiv

På det rådgivande mötet ansågs det att rättighetsperspektivet bör styra utformningen post-2015 och inkluderande styrning bör vägleda genomförandet av utvecklingsmålen. Sedan tidigare råder konsensus bland mellanstatliga- och andra aktörer om viktiga principer och riktlinjer kring livsmedelsförsörjning och nutrition. Detta är något som kan underlätta när nya utvecklingsmål nu diskuteras.

*Den andra delen av MDG 1 rör en halvering av fattigdomen.  

last updated:  Friday, February 15, 2013