Orsak till omfattande räkdöd i Asien funnen

Bakterie orsak till räksjukdomen Early Mortality Syndrome of Shrimp – viktig upptäckt för att kunna bekämpa sjukdomen effektivt

 2013-05-03

Räkodling i Vietnam. En miljon människor i Asien är beroende av räkodlingar som försörjningsmöjlighet. Foto: ©FAO/Hoang Dinh NamForskare vid Arizonas universitet har lyckats identifiera källan till utbrottet av den sjukdom som har drabbat asiatiska räkodlingar allvarligt. Sjukdomen som kallas Early Mortality Syndrome of Shrimp (EMS) eller Acute Hepatopancreatic Necrosis Syndrome (AHPNS) har under de senaste två åren orsakat massdöd av odlade räkor i ett flertal asiatiska länder, där 1 miljon människor är beroende av näringen för sin försörjning.

Under 2011 producerades det tre miljoner ton räkor i Asien vilket motsvarar ett produktionsvärde av 13,3 miljarder dollar. EMS drabbar främst två vanligt förekommande räkarter; stor tigerräka (Penaeus monodon) och vitbensräka (Penaeus vannamei). Länder som hittills har rapporterat fall av EMS är Kina, Malaysia, Thailand och Vietnam. Alla platser där den stora tigerräkan och vitbensräkan odlas anses vara i riskzonen. Det inkluderar stora delar av Asien och Latin Amerika, samt afrikanska länder såsom Madagaskar, Egypten, Moçambique och Tanzania. 

Sjukdomsspridningen tycks vara kopplad till närheten till andra odlingar som redan är infekterade, eller till förflyttningen av levande räkor och då oftast unga räkor som är uppfödda i dammar. I smittade dammar är dödligheten bland räkor tidigt i livscykeln extremt hög och i vissa fall med en dödlighet på 100 procent.

Orsaken till sjukdomen har förbryllat forskare, djurhälsomyndigheter och räkodlare vilket inneburit att det förebyggande arbetet och hanteringen av sjukdomsutbrottet försvårats. Men nu har bakteriestammen Vibrio parahaemolyticus, som vanligtvis finns i bräckt kustvatten runt om i världen, visat sig vara källan till sjukdomen.

Arbetet med att studera EMS, identifiera dess patologi och hantera utbrottet stöds av flera samarbetspartners* som bland annat inkluderar FAO och Arizonas universitet. En arbetsgrupp med forskare från Arizonas universitet har lyckats isolera bakteriestammen och använda den för att smitta friska räkor med EMS/AHPNS, vilket är en vetenskaplig metod som kallas Kochs postulat. Metoden utgår ifrån fyra kriterier som är framtagna för att avgöra om det finns koppling mellan en viss mikroorganism och en specifik sjukdom. 
 
”Vi lyckades isolera en kultur av V. parahaemolyticus-stammen och återskapa sjukdomstillståndet av EMS/AHPNS i vårt laboratorium”, sa professor Donald V. Lightner vid laboratoriet för vattenbrukspatologi vid Arizonas universitet. ”Anledningen till att denna bakterie är så smittsam för räkor tros vara på grund av en fagocyt som påverkar just denna stam av Vibrio parahaemolyticus”.  

Lightners arbetsgrupp kunde inte reproducera EMS när de använde frysta och tinade prover från räkor, vilket tyder på att frysning dödar bakterien som bär på smittan. Eftersom den internationella handeln med räkor främst sker i frusen form, så finns det ingen eller mycket liten risk för sjukdomsspridning via dessa produkter.  

Genombrottet som Arizonas universitet gjort är ett viktigt första steg för att hitta effektiva metoder för att bekämpa EMS. 
 
Ursprungligen dök EMS/AHPNS upp 2009 och 2010 hade utbrottet blivit allvarligt. Under 2011 drabbades odlingar i de kinesiska provinserna Hainan, Guangdong, Fujian och Guangxi av en nära på 80 procentig förlust. I Thailand förväntas räkproduktionen 2013 minska med 30 procent jämfört med föregående år som en följd av EMS. Produktionen på vissa vattenbruk i de östra delarna av landet har minskat med 60 procent. 
 
Under 2011 sände FAO, genom sin krishanteringsenhet för djurhälsa, en delegation till Vietnam för att undersöka sjukdomen. Resultatet av undersökningen pekade på ett smittämne som orsak till sjukdomsutbrottet och därför genomförs det sedan 2012 ett projekt för akut tekniskt bistånd i Vietnam. 
 
Människors hälsa inte i riskzonen

Några sällsynta stammar av V. parahaemolyticus kan orsaka mag- och tarmsjukdomar hos människor och det sker då genom konsumtion av råa eller otillräckligt kokta räkor och ostron. Det är dock endast bakteriestammar med två specifika gener som orsakar sjukdomen hos människor. 
 
Det är bara en till två procent av de vilda V. parahaemolyticus-stammarna som innehåller dessa två gener. Den stam som identifierats av Lightner och hans team som smittokälla till EMS är inte bland dem. ”Den stam av V. parahaemolyticus vi isolerat verkar inte innehålla de gener som orsakar mänskliga infektioner”, sa Lightner. 
 
”Det har inte förekommit några rapporter om mänskliga infektioner som förknippas med EMS och de nya rönen bekräftar att EMS-infekterade räkor inte utgör någon risk för människor”, tillade Iddya Karunasagar, FAO:s expert på skaldjur- och livsmedelssäkerhet. 

Förebyggande åtgärder

Nu när smittämnet är funnet krävs mer forskning kring EMS för att få en bättre förståelse för hur sjukdomen sprids från odling till odling och hur sjukdomen ska hanteras. Räkodlare kan förebygga EMS-relaterade problem genom väletablerade vattenbruks- och biosäkerhetsmetoder

  • Unga räkor som används för uppfödning bör inhandlas från pålitliga försäljare, ha giltigt djurhälsointyg innan de introduceras i odlingarna och hållas i tillfällig karantän innan de förförflyttas.
  • För att hålla räkorna friska bör foder av hög kvalitet användas och påfrestande miljö undvikas.
  • Dammiljön bör noggrant underhållas och unga räkor kontrolleras.  Upptäckta sjukdomar bör omedelbart rapporteras till behörig myndighet.  
  • Som del av rutinen i odlingsprogram för vattenlevande djurs hälsa ska vattenbruksdammar regelbundet tas ur bruk under perioder. Denna metod har visat sig bryta patogena livscykler.

Utanför odlingarna bör också varje förflyttning av levande eller nedfrysta räkprodukter följa dessa vägledande metoder.

*Dessa samarbetspartners inkluderar UA, FAO, the World Organisation for Animal Health (OIE), the World Bank, the Network of Aquaculture Centres in Asia-Pacific (NACA), the Global Aquaculture Alliance (GAA), the Ministry of Agriculture and Rural Development of Viet Nam, CP Foods, the Minh Phu Seafood Corporation, Grobest Inc. and the Uni-President Feed Company.

 

last updated:  Monday, May 6, 2013