Skogens resurser, inklusive insekter, avgörande i kampen mot hunger

Ny studie om insekters betydelse för livsmedels- och foderkonsumtion

2013-05-14
 
En kvinna säljer torkade larver i Kinshasha, Demokratiska republiken Kongo. Foto: ©FAO/Giulio NapolitanoSkogar, träd på lantbruk och trädjordbruk är avgörande i kampen mot hunger och bör på ett bättre sätt integreras i en tryggad livsmedelsförsörjning samt i policyer som rör markanvändning. Detta sa FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva vid öppnandet av den internationella konferensen om skog för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition som hålls i Rom mellan 13-15 maj. 
 
”Skogarna bidrar till försörjningsmöjligheter för mer än en miljard människor, inklusive många av världens mest behövande. Skogen tillhandahåller mat, bränsle för matlagning, djurfoder och inkomster som möjliggör livsmedelsinköp”, sa Graziano da Silva. 
 
”Vilda djur och insekter är ofta den huvudsakliga proteinkällan för människor i skogsområden, medan blad, frön, svamp, honung och frukter ger mineraler och vitaminer vilket säkerställer en näringsriktig kost”.
 
”Skogar och trädjordbruksystem är sällan inkluderade i policyer för tryggad livsmedelsförsörjning och markanvändning. Det är vanligt att människor på landsbygden inte har de rättigheter som krävs för att trygga tillgången till skogar och träd, vilket hotar deras livsmedelsförsörjning. De viktiga resurser som skogen bidrar med för att skapa en tryggad och näringsriktig livsmedelsförsörjning för människor på landsbygden, bör ges ett större erkännande”, menar Graziano da Silva.  
 
Insekter som föda
 
Insekter är en viktig och lättillgänglig källa till närings- och proteinrik mat från skogen, enligt en ny studie som FAO lanserar vid konferensen. Uppskattningsvis utgör insekter en del av den traditionella kosten för minst två miljarder människor. Uppfödning och insamling av insekter kan skapa arbetstillfällen och kontanta intäkter framförallt på hushållsnivå, men erbjuder också möjligheter för industriell produktion. 

Otroligt många olika insektsarter

Med omkring 1 miljon kända arter utgör insekter mer än hälften av alla levande organismer som hittills har klassificerats.´

Enligt FAO:s forskning, som utförs i samarbete med Wageningenuniversitet i Nederländerna, konsumeras fler än 1900 insektsarter av människor runt om i världen. Av de insekter som äts utgör skalbaggar 31 procent, larver 18 procent, bin, getingar och myror 14 procent, gräshoppor och syrsor 13 procent. Många insekter är rika på protein och nyttiga fetter samt innehåller mycket kalcium, järn och zink. Nötkött har en järnhalt på 6 mg per 100 g torrvikt medan järnhalten hos gräshoppor varierar mellan 8 och 20 mg per 100 g beroende på art och vilken typ av föda insekterna äter.

Potential för ätbara insekter

”Vi hävdar inte att människor måste äta insekter”, säger Eva Muller, chef för FAO:s avdelning för skogsekonomi och medförfattare till rapporten ”Ätbara insekter: Framtidsutsikter för tryggad livsmedels- och foderförsörjning”.

”Insekter är en av alla de resurser vi får från skogen, men är hittills ganska outnyttjad i förhållande till dess potential som livsmedel och framförallt som foder”, förklarade Muller.

Att föda upp insekter på ett hållbart sätt kan hjälpa till att motverka överutnyttjade av andra naturresurser, vilket kan påverka värdefulla arter. Vissa arter, såsom mjölmask, produceras redan kommersiellt och används inom nischade marknader som foder för sällskapsdjur, djurparker och vid fritidsfiske. Om produktionen ytterligare skulle automatiseras kan produktionskostnaderna sänkas till en nivå där industrin tjänar på att, till exempel, ersätta fiskmjöl med insekter vid framställning av djurfoder. Det i sin tur innebär ett större utbud av fiskprodukter som istället kan konsumeras av människor.

Insekter växer mer av mindre

Eftersom insekter är kallblodiga så använder de inte energi från föda för att upprätthålla kroppstemperaturen. I genomsnitt behöver insekter bara 2 kilo föda för att producera 1 kilo insektskött. Nötkreatur, å andra sidan, kräver 8 kilo foder för att producera 1 kilo nötkött. 
 
Insekter producerar dessutom en mindre mängd utsläpp av metan, ammoniak och andra växthusgaser samt gödsel som alla bidrar till klimatförändringen och förorenar miljön. Dessutom kan insekter användas för att bryta ned avfall, då de är en del av komposteringsprocesser som för tillbaka näringsämnen till jorden och samtidigt minskar den dåliga lukten. 

Stödjande lagstiftning saknas

Det finns behov av ytterligare forskning på området, särskilt när det gäller uppfödning av insekter på avfall. Utfodring med avfall, slam eller matrester till djur är genom lagstiftning förbjudet i de flesta industrialiserade länder, trots att det är den typ av föda som insekter normalt sett livnär sig på. Det är allmänt känt bland forskare att insekter biologiskt sett är så annorlunda jämfört med däggdjur att det är högst osannolikt att insektsjukdomar skulle kunna överföras till människor. 

Det finns ofta förordningar som förbjuder att insekter används i livsmedel, men i och med att ett antal nya mataffärer och restauranger vilka erbjuder dessa livsmedel etablerats i höginkomstländer, så ökar också acceptansen för den här typen av användningsområde för insekter. 

Precis som vid framställning av andra typer av livsmedel, så är en hygienisk produktion med förädling och beredning viktig för att undvika tillväxt av bakterier och andra mikroorganismer som kan påverka människors hälsa. Standarder för en tryggad livsmedelsförsörjning skulle kunna utvidgas och även omfatta insekter och insektsbaserade produkter. Där skulle kvalitetskontrollerande standarder i produktionskedjan ha en betydelsefull roll så att ett förtroende hos konsumenter skapas för foder och livsmedel som innehåller eller kommer ifrån insekter.

”Den privata sektorn är redo att investera i insektsuppfödning och framtidsutsikterna ser goda ut”, säger Paul Vantomme, en av författarna till rapporten. ”Men tills dess att frågetecken inom det juridiska området har utretts förblir lagar otydliga och kan hindra utvecklingen av den nya sektorn. Så länge dessa oklarheter kvarstår kommer inga större företag ta risken att investera”, förklarar Vantomme.   

last updated:  Tuesday, May 14, 2013