Sverige har varit medlem i FAO sedan 1950 och är idag en av FAO:s viktigaste bidragsgivare. Svenska regeringens arbete inom ramen för FAO sammanfaller med andra delar av regeringens arbete med global utveckling. 

FAO ser Sverige som ett viktigt medlemsland som visat uthålligt stöd och engagemang och är drivande i en rad frågor främst inom skogs- och fiskeområdet men även i arbetet med Codex Alimentarius och säkra livsmedel. Sverige är också engagerat i frågor som rör jämställdhet, demokratiutveckling, rehabilitering efter katastrofer samt i arbetet med rätten till mat.

Svenska FAO-Kommittén

Den svenska regeringens övergripande arbete med frågor som rör FAO som organisation behandlas i FAO-gruppen på Landsbygdsdepartementet. FAO-gruppen är en del av EUI-sekretariatet (sekretariatet för EU- och internationella frågor) på departementet.

Den svenska FAO-kommittén grundades 1950, samma år som Sverige blev medlem i FAO och består normalt av 14 ledamöter. Ordförande 2011 är Magnus Kindbom, statssekreterare för Landsbygdsdepartementet. I kommittén sitter bland annat representanter för Sida, Miljödepartementet, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Naturskyddsföreningen.

Kommitténs uppgift är att bistå regeringen i arbetet med att trygga livsmedelsförsörjningen för alla människor med hänsyn till hållbar global utveckling och bevarad biologisk mångfald inom områdena jordbruk, fiske och skogsbruk. Kommittén samarbetar bland annat med Utrikesdepartementets enhet för global utveckling.

Kommitténs arbetsuppgifter består exempelvis av att uttala sig i frågor som rör Sveriges deltagande i FAO:s verksamhet. Den ger även årligen ut två publikationer som skall väcka intresse för frågor som rör globalt samarbete, tryggad livsmedelsförsörjning och frågor som rör FAO:s arbetsområden jordbruk, skogsbruk och fiske. Dessutom innefattar arbetet deltagande i FAO:s styrande organ, Konferensen och Rådet, samt i dess fem tekniska kommittéer; jordbruk, fiske, skog, råvaror och tryggad livsmedelförsörjning.

Sveriges bistånd till FAO

Vid världstoppmötet om hunger 1996 lovade stats- och regeringschefer från 185 medlemsländer, inklusive Sverige, att underlätta för investeringar inom jordbrukssektorn för att halvera antalet människor som lider av hunger till år 2015. De enades om att det är avgörande att investera i jordbruk för att eliminera hungern världen över.

Det internationella biståndet till jordbruks- och landsbygdsutveckling har kraftigt sjunkit sedan 1980-talet och detsamma gäller för det svenska biståndet. I början av 1980-talet låg det totala internationella biståndet till jordbruks- och landsbygdsutveckling på drygt nio miljarder dollar per år, men i slutet av 1990-talet uppgick den till knappt fem miljarder dollar. Idag (2010) går, enligt Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) mellan fyra och sex procent av det totala svenska biståndet till jordbruks- och landsbygdsutveckling.

Den svenska andelen av FAO:s budget uppgick enligt regeringen 2010 till lite mer än en procent vilket innebär ett svenskt budgetstöd på ca 40 miljoner kronor varav 51 procent räknas in i biståndsbudgeten.

Regeringen har utvecklat en strategi för samarbetet mellan Sverige och FAO som sträcker sig över en tvåårsperiod, 2011-2012. Strategin innehåller bland annat riktlinjer från SIDA för hur Sveriges bistånd till FAO skall användas:

• Stödet skall gå att härleda till uppfyllande av Milleniemålen, till exempel för bekämpningen av hunger, fattigdom och ett hållbart nyttjande av naturresurser
• Stödet skall riktas mot områden som har högt intresse för FAO och Sverige
• Stödet skall bidra till att kunskapen tillgänglig inom FAO används på ett bättre sätt genom att stärka funktionen för kunskapsöverföring från FAO till övriga världen
• Stödet skall bidra till humanitära insatser av FAO där organisationen är bättre lämpad än andra organisationer att utföra hjälparbete

Internationell allians mot hunger

En följd av världstoppmötet 1996 blev att världens ledare satte som mål att finna ”nya sätt att mobilisera offentliga och privata ekonomiska resurser för tryggad livsmedelsförsörjning”.

År 2002 vid "Världstoppmötet om mat - fem år senare" kom man överens om att försöka nå toppmötets mål genom att bilda en internationell allians mot hunger (IAAH, International Alliance against Hunger). Denna frivilliga allians består av lokala, nationella och internationella institutioner och organisationer, även inom den privata sektorn, med det gemensamma målet att utrota hunger och fattigdom. IAAH arbetar genom att mobilisera politisk vilja och arbetar för ett praktiskt genomförande av målen.

Genom IAAH ges stöd till enskilda länder att etablera nationella allianser som inriktar sig på konkreta aktiviteter med fokus på investeringar inom jordbruks- och landsbygdsutveckling för att trygga tillgången till mat. I juli 2006 hade 94 länder uttryckt intresse för att starta en nationell allians, av dessa hade ungefär 15 utformat en nationell strategi och ytterligare 35 gjorde snabba framsteg. Hittills har ingen uppslutning till den internationella alliansen mot hunger gjorts från svensk sida, men förutsättningar finns för att även Sverige ska ta initiativ att delta i det viktiga arbetet som utförs av den internationella alliansen mot hunger.