Fiske och vattenbruk
FiskeFisk är en viktig proteinkälla för många människor i låginkomstländer och bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning. Mer än 75 procent av fiskproduktionen i världen används för konsumtion, de resterande procenten blir fiskmjöl eller fiskolja. Samtidigt är omkring 52 procent av världens fiskresurser maximalt utnyttjade och ytterligare runt 25 procent överfiskade och på en nivån som är så låg att beståndens återväxt hotas helt.
Vartannat år ger FAO ut en rapport, The State of World Fisheries and Aquaculture (SOFIA), som syftar till att ge beslutsfattare och fiskeribranschen en övergripande, objektiv global rapport om läget i världen för fisket. Viktiga definitioner: Maximalt utnyttjat - Ett bestånd är maximalt utnyttjat när det tas ut lika mycket fisk som beståndet reproduducerar, det sker därför ingen tillväxt inom beståndet. Överfiskad - När ett bestånd är överfiskat fiskas en större andel fisk upp än vad beståndet klarar av att reproducera, det vill säga beståndet minskar. Vattenbruk
Vattenbruk består av flera olika system för att odla växter och djur i inlandssjöar, vid kusten och i havsområden och man använder en stor variation av arter. Som regel bör man odla lokala arter eftersom importerade arter kan få betydande sociala och ekonomiska följder för människor och miljön. Med fördel odlas arter som lever på vegetabilisk föda, eftersom arter som lever på föda bestående av animalier (mestadels annan fisk) kräver stora mängder vildfångad fisk. En av utmaningarna med vattenbruk är dess påverkan på miljön genom till exempel övergödning och rymning av odlad fisk som sedan beblandar sig med vilda bestånd. Smittspridningen till vilda bestånd är också ett problem, särskilt då man ofta använder sig av antiobiotika för att hålla de odlade fiskarna friska. | Ytterligare information |